måndag 16 september 2013

Ung, stark och vacker

Ledig dag = gå till stallet när jag vill = efter lunch i lugn och ro. :-)

Juppe kommer lunkande mot mig när jag ställer mig en bit bort i hagen och ropar hans namn. Gott så. Jag går tvåtredjedelar, han möter upp sedan.

Var nervös för att bulan på bogen skulle vara större, det var den inte. Den hade tvärtom krymt. Och nu när det inte var så vätskigt och bubbligt under huden kunde jag känna två små nagg i huden. Och ett hack på andra muskelbulen på bogen. Han måste ju ha sprungit på något? Det kändes som hacken satt i linje.

Borsta, gulla, sadla och tränsa. Och ut i skogen. Jag tänkte ta långturen på grusvägar över ån, men ångrade mig. Längtade efter tyst, doftande skog.

Juppe var nöjd. Efter lite tvekan på läbbiga vägen förbi vårt hus så blev det fart på pållen. Galopp utan paniktempo på stubbåker, bara en sträcka med avsevärd farthöjning och det tror jag var pur glädje. :-)

Vi vek av in i skogen, Juppe snodde ett halvt äpple som låg utlagt på backen åt älgarna. Han blev så nöjd, så nöjd.

Och pinnelinnepinnelinn på islandshästbenen. Inte en tvekan någonstans hos Juppe, det här KAN JAG. Okkidokki sa jag och lät honom ha lång tygel hela vägen i skogen.

Öronen gick som små periskop åt alla håll, åt mitt håll också. Nöjd? Hör inget, då är det väl okej.

Utmanade mig själv och min lust att dra i tygeln för att reglera farten. Tänkte att nu får vi se om du har någon form av omdöme.

Klart pålle hade det. Till och med i nedförsbackar, mycket intressant. Ska verkligen försöka sluta "tjata" med tygeln. Juppe tog ansvar och visade att han kunde hantera det. Rundan i skogen gick absolut inte i racerfart, utan hade ett hurtigt gåtempo.

Det märktes att Juppe kände sig både rådig, ung, stark och vacker. Klart han är!

Han är så fruktansvärt kul när det dyker upp saker som han är rädd för. Eftersom jag tagit som vana att promenera honom för hand en del - och då har jag gått mot det läbbiga och satt mig bredvid - så går han fram mot allt misstänkt med sänkt huvud och luktar och fnyser. Till exempel en brunn mitt på en åker.

Inget spatt eller så, bara lukta, lukta, lukta. Begrunda, fnysa. Och så är vi klara med det. En tur med Juppe är aldrig tråkig.

I morrn får jag se om min rygg är tråkig. Mockade upp tre skottkärror med bajs ur killarnas hage. Min företagsmassör bannar mig och säger att jag måste stretcha efter varje ridtur och mockningsuppdrag. Uj, uj. Orkade inte. Tar det en annan dag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar