Gladpepplektion med Ida Ljungberg

Jag var lite fladdrig i magen inför kvällens lektion. Fladdret gällde mest det där att Juppe testar mig så in i bängen igen.

Ida Ljungberg har ridit in två av stallägarens hästar och är utbildad instruktör. Upptäckte också att hon är bra på pepp, alldeles så där naturligt.

Hur det än är så har jag börjat skämmas för att jag har haft Juppe i mer än ett år och att vi inte trillar över den där jävla tröskeln in till gångarter på mina villkor och tölt utan en evig kamp om herraväldet.

Jag fick berätta om Juppe och mig. Det gick lätt och var rätt kul att berätta för Ida om Juppes hårda test av mig efter tillridningen i somras. Vi har ju både gått ett steg fram och ett bakåt och ett åt sidan, på något vis. Somligt går mycket lättare (Juppe är känsligare för hjälperna) och annat går svårare (Bettina får bestämma tempo och gångart).

 Kvällens sötaste publik. Alice, fotografen Carolines dotter.

Juppe och jag fick köra i tajta volter runt Ida. Jag var livrädd, där stod hon med fin rund gravidmage och hejjade på mig och snuppis.

"Juppe är ovanligt stor för att vara islandshäst, därför blir det extra viktigt att du arbetar igenom hela hans kropp, han måste jobba genom kroppen"

Japp, det har vi hört förut.

Vi snirklade, gjorde halvhalter, jag ställde Juppe i mitt tycke groteskt mycket, red serpentiner.

"Det är viktigt att du inte håller för högt tempo, jag tror inte du hinner med annars om han vill gå över i trav eller bryta av".

Japp, Helt rätt. Men ska jag vara ärlig (och det sa jag till Ida) så har jag varit lite rädd för att låta Juppe gå långsamt, det har känts som att han bara ska sluta tölta då. Tappa farten, typ.

"Ni är så nära, så nära! Det här är jättekul, det här är det roligaste av allt att jobba med."

Så skönt att få höra det när hundögonen börjar hänga lite.

"Du måste våga, det är dig det hänger på. Du ska inte vara rädd för att göra något fel, det är bara att testa!"

Det ska jag ha med mig. Det där med att det är kul att vara nära ett genombrott och att jag ska våga experimentera lite mer. Testa.

Tror det blir jättejättebra att få lektioner en gång i veckan i nya stallet. Ser fram mot det så mycket. Jag saknar inte disciplin att knalla till stallet och rida varje dag, men jag är lite skraj för och hinner glömma för den delen också vad det är vi borde jobba med på ridbanan.

Och det härligaste av allt: "du har en jättetrevlig häst med fina gångarter". Kommer ihåg hur det var att vara småbarnsförälder och njuta av kommentarer om de små änglarna. Det här kommer absolut i närheten. :-)