Juppemums!

Ah, vilken härlig dag! Jag var på strålande humör när jag upptäckte att jag visst hade tid att åka till stallet. Färdigpysslad och supersocialiserad med roliga nya bekantskaper.

Juppe var lite stissig och skuttig. Väntade väl på renskinnens framfart.

Men vilken maräng! Aaaahhhhhh, vilken fin stund vi fick på ridbanan. Vi fick sällskap också, det var säkert extra kul. Juppe var lyhörd och satte varenda halt (utan när jag började fippla med benen).

Så roligt! Smaskig tölt och härlig trav blev det på banan. Och på tavlan i ridhuset stod det att en vall mellan hästhagarna och några nybyggen går att rida på. Det gör vi i morrn! Tjohooooo!

Ibland tänker jag: är det här en tant/hästblogg eller är det bara en blogg över en hästägares wobbliga psyke. Jag fattar själv hur mycket jag och min inställning påverkar Juppe. Stackars pållen. Fast han har det nog rätt bra ändå, han får dras med mig.