I kväll traskade vi på i bra tempo. Skönt. Vi kände oss hurtiga och glada, frisk luft efter regn och fräscht gräs som belöning.
Och så tänker jag, herregud vad vi hästägare är fixerade vid våra hästars små stelheter och ömmande punkter. Klart vi ska vara.
Men själv undrar jag om jag skulle gå igenom en hältbedömning efter de här promenaderna. Skorna är nog inte de bästa och högra skinkan protesterar högljutt och lårmusklerna muttrar. Trots det är det ju skönt att röra på sig.
Tur att jag inte är veterinär. Eller häst.
Ha,ha,ha, håller med, inte en chans att man går igenom en besiktning!! Men det är lätt att snöa in på konstigheter i rörelsemöster. Jag har förmånen att jämföra 3 hästar och kan konstatera att den lille svarta är alltid mjuk som en kissekatt, den röde är oftast sned åt höger och den andra ljusröda är också sned åt något håll.
SvaraRaderaIbland tror jag att det är jag som är sned :)
Ja, uff. Jag skulle säkert utsättas för något slags rakriktingsträningsprogram. Jag är dokumenterat sned, vänstra ljumsken är betydligt kortare i musklerna än den högra t ex. Tur man inte är häst, som sagt.
RaderaJa ha ha...jag säger det samma. Tänk först böjprov och sen klatsch iväg och trava! Jag hade aldrig blivit såld!
SvaraRaderaUj, uj, uj. Ser framför mig en "tatuering" i form av en triangel på ena skinkan. Hrmpf.
Radera