Juppe tycker det är jädrigt tråkigt att gå på grusvägen. Väldigt, väldigt, väldigt tråkigt.
Det är nästan kul när det kommer lite vindar och spökar i min ridkappa eller i hans neonpyjamas.
Tråååååååkigt! Säger Juppe och böjer sig som en makaron mot min godisficka.
Inatt kanske han har desto roligare. Två nyblivna och väldigt glada hästägare hade fått hem sina pälsklingar till stallet. Bäjebys egna uppfödning Vinka stod i boxen bredvid Juppe, han började med sin Juppesspecial. Vinkla överläppen till en elefanttipp och klappa snällt på Vinkas mule.
Hon såg ut som tjuren Ferdinands mamma, storögd och fundersam.
Och i en box längre ned stod Korvmackur (nej, inte korvmacka på isländska - utan en isländsk poet. Själv hittade jag bara en Kormákur när jag googlade), som skulle kunna vara en bror till Vinka, men som inte är det. Båda är nämligen svarta och har en vit stjärn i pannan. Vinkas är stor och kritvit. Korvmackurs ser lite mer ut som en måne på väg i nedan, hälften är kritvit, resten lite suddigt grå.
Finfina pållar båda två, och alltid kul att se på människor som är glada. :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar