Men jag har också mina beundrare minsann.
När min vackre springare fått nöja sig med en promenad i skritt så morsade han glatt hejdå och drog iväg i hagen.
Jag tänkte fylla en hink med färsk hästbajs, det är så himla bra för att få sprutt på hushållskomposten. Massor av hyperaktiva små mikroorganismer i hästbajs.
För det mesta brukar det faktiskt vara Bäbibarracuda, den lilla blyga aborren som kommer och håller mig sällskap. Han är så nyfiken på mig. Han ser lite högtidlig ut när han blir kliad under pannluggen (med Juppe på behörigt avstånd).
I dag var det Baldur som satte av tvärs över hagen för att kolla in vad jag pysslade med. Han följde intresserat och uppmärksamt med till varje bajshög. Nosade på locket till hinken och tänkte nog sitt när han tittade på mig med sina ljusa ögon.
Frust, frust sa Baldur innan han slöt upp till kompisarna och jag åkte hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar