Hästmassage - det tror jag på!

Utflyttade stallisen Gunilla kom på Bäjebybesök i dag för att massera Juppe.

Juppe är inte sådär helgonlikt exemplarisk längre. När han var som sjukast gick det som ett sus genom hästklinik efter hästklinik över denna lydiga häst.

Förra gången Gunilla masserade honom bestämde han sig för att inte stå still.

I dag stod han still.

Jag är inte alls sur på Juppe för att han inte är så där änglalik längre, jag tycker det är sunt att han säger ifrån (till viss gräns).

Klart han vaktar en bog som varit/är? trasig. Men han får inte vara dum så klart.

Jag gillar - och Juppe gillar - massage medelst handkraft. Det märks att det inte behöver vara hårda tag, Juppe höll på att falla i koma när Gunilla liksom klappade i lätta, lätta tag över mankammen. Juppe höll på att gäspa käkarna ur led.

Gunilla som masserar sin egen häst tycker det är kul att känna på andra isisar. Hon gungade och liksom roterade både fram och bakben.

Juppe lånade förundrad ut hovar och ben.

Det såg så skönt ut. Jag skulle vilja att någon gjorde så på mig efter en dag på jobbet.

Mjukt och fint överallt, utom vid bogarna där det var lite hårt. Det visste jag nästan.

Så bra att få reda på det, nu ska jag själv komma ihåg att lätt och fint pillra in fingrarna vid bogbladen för att lossa lite på eländet.

Lyx-Juppe efter massagen. Gunilla och jag gick och tjuvkikade lite på nya fina hagar som Bäjebyarna håller på att fixa. Så spännande!

I går hoppade jag och Juppe in på en lektion, jag jobbar kväll på onsdag så då kan jag inte rida i min vanliga grupp.

Vi lekte att Juppe var ett lokomotiv och att alla benen skulle följa spåret. Och sedär, onda bogen ville smita lite. Bra information och så är jag lite stolt över mig själv att jag ändå känner det.