söndag 22 april 2018

Vi är så värda sol nu


Det blev en skön dag - igen.

Juppe och jag puttade hästfröken Dokka före i döden. Hon var perfekt trollmat, ville helst gå först verkade det som.

Näej. Det blev ju inga intervaller, för mig och Juppe går möjlighet till sällskap före träningsambition. Först och främst ska vi njuta av livet och ha det bra.

Och det hade vi ju.

Och sisådär en timmes promenad/trav/tölt är inte att förakta. Så det så.

Jag älskar fortfarande min säkerhetsväst men ska aldrig mer rida i bara t-shirt i skogen. Är skönt randig på underarmarna. Vi var ju tvungna att ta lite habrovinker ut i skogen när det vara blött bitvis.

Och inte kom jag ihåg att påminna Sonja om att jag ju ville veta vad hennes intervall-app heter. Så det här är en note to self.

lördag 21 april 2018

Juppe-tv: Vi övar på flagglopp



I dag var en markarbetsdag. Fast jag var pollenbollströttochslutirutan. Det fick bli en barbackastund på ridbanan. Vi högg med oss en av Lisbeths superbra betonghinkar/stöd och en näve flaggor.

Det blåste rejält i dag. Solen sken och jo, all karma var med oss. Vi hade kul båda två. Juppe greppade väldigt snabbt att jag ville ha med mig den där lilla flaggan.

Jag tänkte inte ens tanken att han kanske skulle bli rädd när jag red med den. Såg en lite förvånad och misstänksam min första vändan, sedan var det lugnt.

Klart en Juppe får godis då. Klart han blir jätteivrig. Klart vi välte både hink och de tre sockerbitar jag pallrat upp på varandra som hinkhållare. He, he.

Det bidde ett litet skutt men inget mer.

Sånt här trivs vi med. Vi vet att vi är bra. Nu ska vi bara öva in precision också. Och ja, jag kände på hela Juppe att han egentligen ville ha en ko att valla. Eller en gris. Eller en älg.

Snacka om att både halvhalter och halter måste sitta när den förgrömskade flaggan skulle ned i ett pyttelitet hål. I ett riktigt flagglopp har man tydligen sand i en hink och lite större yta att träffa då.



Hittade reglerna för ett riktigt flagglopp också, det här gällde under lag-SM 2017 så det borde väl gälla även nu?

5. Flagglopp
5.1Banan
Flagglopp skall ridas på rakbana som är minst 200 meter lång.

Start och mål skall vara tydligt markerade. Avståndet mellan start och mål skall vara 200 meter.
Tidtagningen sker manuellt eller elektroniskt (för mer information om tidtagning finns i FIPO under tidtagning passgrenar).

Stationerna skall sitta med 40 meters mellanrum där första stationen är placerad 40 meter från startlinjen, den andra stationen på 80 meter, den tredje på 120 meter och den fjärde på 160 meter.

Flaggor skall sitta i första respektive tredje stationen vid start och sättas ner i andra respektive fjärde stationen under loppet.

Missar man en flagga helt räknas ingen tid för loppet. Sätter man i en flagga som ramlar ur innan ekipaget gått i mål räknas 7 sekunders strafftid för varje flagga som faller ur hinken.

Flaggorna ska sitta i hinkar på t.ex. tunnor, spån/torvbalar eller liknande. Hinkarna som flaggorna sitter i ska vara till hälften fyllda av sand som är porös och lätt att sätta ner flaggan i så att det står kvar samt är lätt att få upp.

Ekipaget ska ges möjlighet att rida igenom banan minst en gång före start för att visa hästen banan. De ska dock inte röra stationerna om inte tävlingsledningen uttryckligen tillåter detta.

5.2Poäng
Varje ekipage rider två löp. Poäng skall räknas ut genom formeln (50,00-t)/3,4 T= tiden för ekipagets snabbaste löp uttryckt med två decimaler.

Poängen kan inte bli högre än 10.0 eller lägre än 0,0. Poängen avrundas så som det beskrivs i R&R. För att uppnå 10.0 poäng krävs en tid på 16,00 sekunder eller snabbare.

fredag 20 april 2018

Jag måste skärpa mig och vara nöjd!


Min listiga hjärna håller på att tramsa och ha sig. Nehej. Vill hon inte fortsätta och vara ridrädd så kan vi väl hitta på lite annat bus. Det är ju ändå fredag!

Jag avstod från att rida ut i blåsten i dag. Juppe och jag höll oss på ovalbanan.


Och se. Ett lättare missnöje med mig själv letade sig genast in i hjärnvindlingarna. Varför, varför, varför red jag inte ut. Det borde jag ha vågat. Genom blåsiga allén och köra galoppintervaller på mjuka grusvägar.

Örfilade genast upp mig.

45 minuter på ovalbanan är fantastiskt bra! Vissa av galoppfattningarna var jättefina. Det var inte mycket skritt mellan travpass, galoppfattningar och töltsträckor.

Juppe var dyngsur av svett, jag med i min nya superbra säkerhetsväst som jag ska berätta mer om framöver.

Framförallt. Jag kände mig hundra procent säker på min kompis rygg. Jag visste att han inte skulle dundra iväg med mig. Så det så, dumma hjärna. Och kompisen stretade på bra trots värme och resterna av vinterpäls. Det är ju suveränt, skithjärna!

Jag är NÖJD, hör du det. JÄTTEJÄTTEJÄTTENÖJD!


Juppe ba: ja, jag är sååååå nöjd med mig själv.

Inte nog med att jag är snyggast i hagen, jag springer snyggast också.


Fast nu ska jag nog sussa lite. Det är jag värd.

Du, varför tassar du runt mig och skrapar med dina löjliga fötter?

Det stör liksom harmonin. Jag är inte sugen på att rulla.


Fast trevligt att du hade så välfyllda godisfickor i dag. Det får fem morötter av fem möjliga.

torsdag 19 april 2018

Trick: lära Juppe ligga ned


Nu är det mjukt och fint i backen. Perfekt för att lära Juppe ligga ned.

När vi var färdigtränade för dagen och jag hade släppt Juppe i nedre hagen gick jag och trampade bredvid honom, skrapade med foten och hade säckig kroppshållning.


Till och med för att vara människa är du ganska konstig och kul, sa Juppe.

(Det vita plåstret satte jag på en manlig blessyr, en bitskada från vårpigg kompis).




Hjääääälp! Jag välter!


Skojar bara.
Fäller in landningsstället. Lätt som en älva faktiskt.




Juppestyle: gulligt, sa Juppe.


Juppestyle: laid back, sa Juppe.


Juppestyle, gu . . .

Jag fattar! sa jag.


Herregud så grinigt! sa Juppe.
Jag ville ju bara se om du hängde med.
Jag tycker inte att jag hör den där avtryckarknappen så ofta som jag borde.


(dovt mummel om Juppestyle)


Jag och min häst kanske är ganska lika.
Juppe blir också grinig om saker och ting är för tråkiga och för som vanligt.
En får inte förolämpa en Juppes intelligens.





Hänger du verkligen med?


Oj, oj. Juppes alla ben har gått ur led.
Ring veterinären (fnitter, fnitter)


Som sagt. Som en älva.


Juppe blev chockad när han fick en godis för att rulla sig.

Mitt mål är att han ska kunna ligga ned på kommando. Varför? För att det är kul så klart. För att jag älskar att hänga med min kompis.

Före det här så höll vi till på ridbanan. Efter lite uppvärmning släpade jag fram tre bommar.

Det gick att få till trav över bommarna i båda varven efter att vi blivit lättare osams.

Juppe drog iväg i galopp, jag tror han börjar fatta nu att det inte riktigt impar på mig eller skrämmer mig längre.

Han får inte gå ned från galopp förrän den är avslappnad och fin och jag säger till. Och visst satte Juppe supersnygg trav över bommarna i båda varven, så spänstigt och så bra. Både han och jag fick skaka loss kroppen lite. Skönt det.

Längtar tills i morron, mental fjortonårig stallbrud som jag är. Då ska vi ut och galoppera hoppas jag.

tisdag 17 april 2018

Geni-Juppe kom ihåg hur vi cyklar

Inte kom jag ihåg att ta någon bild när vi fick sällis på turen jag och Juppe.

Vi hade tur i dag igen. Felicia och Baldur II hängde med på den där rundan som tar drygt en timme. Den är 5,5 kilometer cirkagurka.

Jag hade pumpat cykeln och plockat fram cykelhjälmen.

Förutom att vi fick syn på två STORA vildsvin (vi gjorde gemensam riskanalys, hästarna tittade på vildsvinen, vi var coola allihop, vi såg att vildsvinen såg att vi var där - vi skulle inte överraska dem, de brakade vidare i skogen, vi fortsatte på rutten men var ganska högljudda).

Underbar tur.

Juppe får igång motorn så bra när jag cyklar. Skritten blir fantastisk och när vi väl fick sprutt på traven var den också himla fin.

Jag var rätt fuxfärgad när vi var färdiga. Puh.


Och grabbgänget är lika underhållande att hänga med som alltid.

Tänk att de så ofta hänger ihop i bunt.


Hur sjutton beter man sig för att få en häst som inte tycker om att ha andra hästar i rumpan?

Det verkar ju vara det naturliga att liksom tränga ihop sig.

Fast det kanske mest är ston som är griniga på det?


Det märktes att grabbarna försökte hetsa upp sig till någon form av bus.

Kanske synkront med grabbarna i hagen bredvid?


Det gick sådär. Soppatorsk.




Juppe: Du, vi måste prata om en sak.

Det här att du kammar mig med en kattkam. In public.
Jag vet inte riktigt hur manligt det är.



En Juppe är alltid manlig och snygg, sa jag.

Finns inget snyggare än välkammade hovskägg.



Här är fölisens pappa på en bättre bild


Jo, jo. så här såg han ut i vintras på Tölt on Ice, Haleggur från Hyndevad.

Inte illa, inte illa.

och det här är ännu en härlig bild från Töltaren.

Fasen vad jag börjar längta efter det där fölet nu. Nu vågar jag göra det lite grand också. Tinna åkte på besök hos Halle i slutet av augusti. 11 månaders dräktighet. Hm.

Fölis borde komma i början av augusti typ.

Drygt tre månader kvar. Ooooooooooooooooo.


FOAL in MARE ( fetal development ) from PLASTICREALITY on Vimeo.


Ja. Jag har ett namn på lut för en liten hingst och även ett för ett sto.

Jag är BEREDD.

Och Tinna kan ju det här:



Näej. Jag tänker inte tala om vad jag tänker på för namn.

Bomba mig istället på förslag. Gärna med pampiga referenser till planeter och/eller grekiska gudar. Jupiter är ju både en gud och en planet . . .

måndag 16 april 2018

Fyra skor och en peppad matte



En härlig ledig dag!
Först fick Juppe på sig sin tappsko och jag fick hjälp av hovis att ta bort broddarna också.
Jag är jädrigt klen i min högra arm.

Efter besök hos företagläkare och dito sjukgymnast vet jag att mitt onda beror på att nerver ligger i kläm mellan femte och sjätte nackkotan, då får man domningar i tumme och ibland i pekfinger.

För mig är det ändå en tröst, klämningen kommer nog att ge sig.
Bättre en klämd nerv än att behöva operera eller träna bort musarm eller karpaltunnelsyndrom.

Världens bästa hovis sa tröstande:
Brukar säga åt mina kunder att det är bra för hästen om de får ont / blir svagare i sin starka arm.
Det är bra för hästen att få den omväxlingen.
Klart det är.


Det var ju inget fel på dina ben i alla fall, sa Juppe anklagande.

Vi gick nämligen på uppmjukningspromenad med nykomlingen Viggo först av allt, sedan jobbade jag och Juppe på ovalbanan i en halvtimme efter det.


Vi och vi, sa Juppe.

Får du med mitt svettiga bröst på fotot?


Min fanclub.
För tillfället lite störda av Juppes närvaro.


Fengur gick helt i stå.
Och vilken stil sedan, frambenen i kors.




Mäh, sa jag. Vill inte ha något bus i hagen när jag är här.




(Kolla Fengurs framben)


Vi är ÄNGLAR.
Änglar, sa Juppe och stirrade med oskyldiga klotrunda ögon på mig.




Änglar som sagt (fniss, fniss).


(Mmmm, vilken saftig bog att sätta tänderna i, tänkte Baldur II).


Åhå. Sorti. Hejdåhejdå Juppe.


Utbränd häst på väg till favoritsovhörnet i hagen.
Under söndergnagda stackars yviga björken.


Det stod ett Ess och skrotade på favoritplatsen.


Vad GLOR du på, sa Juppe och körde fram mulen på det mest provocerande sätt.


Hoppsan. Sedan kom chefen Frami och tog favvoplatsen.


Nåja. 


Baldur II: nu börjar showen. Hon är bara vår.


Spadi: Stå still nu Juppe-människan.


Spadi: Vad GLOR du på! 


Spadi: Vänta, det är något som retar mig i mulen!


Bluäk! Det är någon som inte tvättat sig på länge!
Bläk!


Baldur luktar fiiiii-is.


Hi, hi, hi.


Ha, ha, ha.


Aj!
Min näsa! Är du inte klok!


Baldur du luktar SNOR!




Aaaajjjj!






Och hela tiden undrade Fengur vad i hela friden det var fråga om.


På väg hem visade Lennart upp sig. Han och hans kompisar brukar springa som galna runtomkring Bäjeby.

Som tur är tycker både jag och Juppe att Lennartar är helt okej.